Om ett år blir det Hannis lillebror storebror..
Han kommer då vara äldre än hans storasyster var när hon lämnade oss. Väldigt konstig känsla. Jag vet inte om man tänker på detta när äldre personer går bort. Kanske samma sak vad vet jag.. Jag ska prata mer med honom om det senare. Mina små krigare är så sjukt starka och jag hoppas att dom fortsätter att kunna prata om sin syster. Det bästa som finns är att sitta och lyssna på när dom berättar om hur Hannis gjorde och var. Tex saker hon sa på ett speciellt sätt eller rörelser. Att prata om henne är ett bra sätt att minnas men det rör också upp väldigt många känslor och det är inte alltid läge att påminna. Man får tänka sig för lite. Åkte förbi Hannis i torsdags förra veckan. Bara på vägen utanför. Inland räcker det så.
Just nu känns allt lite övermäktigt. Mycket på jobbet, mycket i skolan. Måste ta en sak i taget och försöka få lite focus. Sista fisketävlingen nu på lördag. Sen kör vi skolan:)
Såg dock att det finns läge att åka till Rugen i november. Drömmer vidare om det ett par år tror jag:) Älskar dig min lilla snorpa och om du fått nån ny vän där uppe så ta hand om henne./ papps.